Well, varsågod Vintergatan

Spelade precis klart Mass Effect 3 och nu sitter jag här och tjurar. Jag tänkte förklara precis vad som gör mig tjurig, men jag inser att det nog är lite svårt att förstå allt om man inte har spelat själv, och har man spelat själv så behöver jag nog inte förklara. Varnar för spoilers ändå, så folk inte blir ledsna i ögat.
Kan ju säga bara att efter att ha lagt ned 65 timmar (+ lika många i ettan och ännu fler i tvåan) så känner man sig ganska tom efter detta skitslut.
Jag var beredd på slutet eftersom att jag spoilat för mig själv långt innan. Jag var dock inte beredd på att man i princip skulle vara tvungen att köra multiplayer för att få det där "ultimata slutet", - utan multiplayer gäller det att sitta med en jävla guide bredvid sig medan man spelar för att inte göra ett enda fel val någonstans, och vem fan vill göra det?
 
Det värsta var nog ändå när jag stod inför valet i slutet. Galaxens framtid ska bestämmas, vilka ska offras för att andra ska få leva? När jag hade funderat fram och tillbaka i en kvart och slutligen bestämt mig råkade jag helt enkelt göra fel och valde det slut som jag allra minst ville ha. Skrattgråt.
 
Nej fyfan. Nu ska jag städa och tvätta lite för imorgon (idag) bär det av uppåt. Min fina systerson ska döpas, så det vore ju sjysst om man kunde dyka upp i rena kläder.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0